images/printlogo.png

Vårdfacket

Mogna lejoninnors beskyddarinna

vardfacket art1Hon är konsult i ledarutveckling och personalförsörjning. Arbetet gjorde henne uppmärksam på hur olika män och kvinnor fungerar, både i arbetslivet och utanför. Birgitta Ahltorp är medförfattare till en bok om kvinnliga linjespelare och manliga pyramidbyggare.

Jag tvekar - det står Ahltorp på båda lägenhetsdörrarna - vilken klocka skall jag ringa på? Bakom den ena dörren finns bostaden, bakom den andra kontoret. Jag behöver inte fundera längre; dörren till kontoret öppnas och jag välkomnas till nybryggt kaffe och färska frallor.

Jag är i Malmö för att tala med Birgitta Ahltorp om manligt och kvinnligt beteende på jobbet. I det ämnet skall hon också hålla föredrag i slutet av samma majvecka på Vårdförbundets Hälso- och sjukvårdsstämma i Stockholm. Hon bor och arbetar i en stor, ljus våning ett stenkast från centralstationen i Malmö - egentligen två sammanslagna - där den ena är kontor och den andra bostad. Jag undrar om det inte är svårt att ha hem och arbete så tätt ihop. Och blir det inte ensamt utan arbetskamrater?
- Nej, det är inget problem, försäkrar Birgitta. Jag är ute på konsultuppdrag en stor del av min arbetstid. Jag är ofta i Stockholm på olika uppdrag. Bland annat fungerar jag som resursperson i flera program hos Institutet för Företagsledning (IFL).

Arbetsnarkoman
Men hela Europa är hennes arbetsfält. Dessutom älskar hon sitt arbete och sätter ingen absolut gräns mellan det och det privata. Hon är lite av arbetsnarkoman, erkänner hon och tillägger att hade hon haft familj skulle tillvaron sett annorlunda ut. Hon är numera frånskild efter att ha varit gift i många år.

Birgitta Ahltorp är psykolog med terapeututbildning och konsult i ledarutveckling. Hon arbetar också med individuell rådgivning för människor som måste ändra arbetsinriktning eller som kommer att bli friställda. Dessutom har hon ägnat mycket tid åt att forska i skillnaderna mellan kvinnligt och manligt beteende, speciellt i arbetslivet. Om både ledarskap och manligt/kvinnligt har hon skrivit böcker; senast en som heter Spelet i pyramiderna - om kvinnor och män på jobbet, tillsammans med Ebba Franke, VD för möbelbranschrådet.

Kvinnor och män beter sig olika, det är vi alla väl medvetna om. Birgitta menar inte att det ena könet har ett riktigt och det andra ett felaktigt beteende. Det är alldeles klart när man läst hennes bok eller lyssnat till hennes föredrag på Hälso- och sjukvårdsstämman, där den stora föreläsningssalen var fylld till bristningsgränsen och skratten ekade. Kvinnor och män har mycket att lära av varandra, menar hon. Och vi har mycket att vinna på att förstå hur den andra parten fungerar. Både hemma och på jobbet.

Kvinnliga linjespelare
I arbetslivet är kvinnor utpräglade linjespelare, enligt Birgitta. De vill helst ha alla kvinnor på en och samma nivå, utan någon som är chef. Linjespelet gör att det är svårt att glänsa som kvinna. Den kvinna som vill göra karriär och samtidigt vara kompis med sina medsystrar på jobbet får det alltså svårt.
- Kvinnor är som krabbor i en burk; om någon försöker klättra upp drar de andra ner henne igen, citerar Birgitta en kvinna som hon fått brev från.

När män organiserar sig utser de en ledare och börjar ett pyramidbygge. Ledarskapet tas över av någon annan om det inte fungerar. Män sätter upp regler och sätter sedan igång med vad de ska göra. De frågar sig inte om de har lust att arbeta med varandra, medan kvinnor har svårt att jobba med någon de inte gillar.
- Män har större förmåga att skilja på sak och person och de har lättare än kvinnor att komma igen efter ett nederlag, säger Birgitta.

- Kvinnor i teamwork är subjektiva, de ändrar regler och principer under arbetets gång. Män som deltar kan bli galna av det; deras behov av kontroll sätts ur spel. Män tycker om att fixa saker, fortsätter hon. De vill snabbt finna konkreta sätt att lösa de problem som uppstår. Kvinnor vill prata om problemen på jobbet. Han blir irriterad över hennes behov av att älta det svåra. Han förstår inte att hon behöver göra det för att få det att kännas mer hanterligt. Likadant är det ofta i chefssituationen; kvinnliga chefer tycker att det är viktigt att lägga tid på prat. För kvinnor är vägen ofta viktigare än målet.

On-off-mannen
I sin bok myntar Birgitta begreppet on-off-mannen. Med det menar hon att han har förmåga att koncentrerar sig på en sak i taget och stänger av uppmärksamheten för annat under tiden, medan kvinnor ständigt bär med sig hela tillvaron. Kvinnor har stor förmåga till simultankapacitet men samtidigt tröttar de ut sig, med allt dubbel- och trippelarbete.
- Män kan lämna gråtande barn på dagis men när de sedan är på väg till jobbet är det glömt, tankarna är på jobbet. Mäns framgångsrecept lyder: en sak i sänder. Kvinnor borde öva sig i detta, säger Birgitta.

Kvinnor verkar ofta i skuggan av en man. Männen lägger beslag på de arbetsuppgifter som ger poäng. Birgitta suckar lite när hon berättar om de ledarskapskurser hon håller för trainees i näringslivet.
- Där kommer unga välutbildade kvinnor och män och naturligtvis blir en del kära i varandra. De bildar familj och sedan börjar hennes pusslande för att få tillvaron att fungera. Det vore bättre om kvinnor som vill göra karriär satsade på en man som inte har samma ambitioner. Den yrkeskvinna som vill ha familj, måste ha stor energi och organisationsförmåga. Hon måste kunna och gilla att pussla med sitt och familjemedlemmarnas liv. Men hon behöver också stöd i hemmet - exempelvis av mamman eller svärmor.

Redan i sandlådan
Men det är inte så konstigt att män och kvinnor beter sig olika. Att pojkar och flickor behandlas olika kan man studera i lekparken, enligt Birgitta.
- Pojken tillåts springa iväg längre, han får en större springradie, innan han blir infångad, än flickan. Redan som bebisar behandlas barnen olika; pojkbebisar ruskar man om och hissar upp i luften medan man tar varsammare i flickorna.

Birgitta är mycket intresserad av mäns och kvinnors olika utveckling och beteende. Egentligen halkade hon in i psykologin på ett bananskal. Som nybakad student visste hon inte riktigt vad hon ville bli. Hon började läsa franska på "giftaskursen" i Lund. När hon förhörde en kamrat som pluggade sociologi, inför hennes tentor, väcktes ett eget intresse för beteendevetenskap. Hon tog snart hand om både sociologiböcker och studier, fortsatte med psykologi, reste över sundet till Köpenhamn för att gå i egen analys, tog examen och räknade med ett arbete som terapeut. Dåförtiden trodde många att försäkringskassan skulle komma att ersätta en del av patienternas terapikostnader. Så blev det inte och Birgitta valde i stället ett arbete med arbetspsykologi på PA-rådet i Malmö. Senare arbetade hon med anlagsundersökningar och vägledning i yrkesval på Länsarbetsnämnden.

Som psykolog har Birgitta en psykodynamisk syn. Från början var hon freudianskt psykoanalytiskt inriktad men har utvecklats mot ett mer jungianskt synsätt. Hon hoppas att hon i framtiden åter ska arbeta terapeutiskt med patienter. Dessutom är hon på väg att doktorera i ledarskap och teamwork vid institutionen för tillämpad psykologi vid Lunds universitet.

Vi har suttit och talat i soffan i flera timmar om manligt och kvinnligt när jag frågar: vad är det egentligen som gör att vissa kvinnor lyckas ta sig till chefspositioner i arbetslivet? Vilka framgångsrecept har de? Birgitta är blixtsnabb och koncentrerad, sätter sig rak i soffan, tar fram ett block och börjar skriva samtidigt som hon talar.
- De har ofta stöd i en mansperson, säger hon; hon är kanske pappas flicka. Att vara äldst i syskonskaran eller ha en mamma som är yrkesarbetande och fungerar som modell för henne är inte heller ovanligt. Ambition, energi och skinn på näsan behövs också. Att bryta kvinnomönster tär på krafterna. Dessutom måste hon våga stå ensam - kvinnor styrs ju normalt så mycket av gemenskap.

Flerfalt ensamt
Ledarskapet är ensamt och kvinnligt ledarskap är flerfalt ensamt. Att hitta en partner kan bli ett problem för den kvinnliga chefen exempelvis. Kvinnor gynnas av arbeten där resultaten görs tydliga; kvinnor arbetar ofta mer effektivt än män. I en säljorganisation talar resultaten för sig själva, medan det kan vara svårare i "flummigare" organisationer. "Knytblusarna", Birgitta kallar dem "den andra vågens kvinnor", gjorde karriär på männens villkor. Tredje vågens kvinnor, de som blir chefer nu, ger uttryck för kvinnliga aspekter. De jobbar på sitt vis. Manlig status är inte så viktig.

För att kvinnor ska klara av sitt arbete på ett bra sätt skulle arbetslivet behöva förändras, enligt Birgitta.
- Om man kunde rucka lite på konventionerna, skulle det gå lättare. Det organisationstänkande som råder idag är väldigt konventionellt. Men alla måste inte sitta på kontoret. Nu är det ju möjligt med distansarbete, datorn kan man ha hemma. Och det går att sträcka ut karriärtiden - allt måste inte göras mellan 25 och 35. De mogna lejoninnorna, med vuxna barn, borde göras gångbarare, säger hon. För män gäller oftast "en gång chef, alltid chef". För kvinnor är det möjligt känslomässigt att vara chef på deltid och kanske vill hon kunna göra annat efter att ha varit chef en tid. Några andra viktiga råd är: leta efter en lugn och huslig man! Ta inte könsroller för givna. Se livet och karriären i ett helhetsperspektiv. Använd strategisk planering - även på hemmaplan.

Birgitta Dalenstam
Vårdfacket nr 7, 1995